Historia

Det har bott folk i Karpaterbäckenet redan från historiens början: kelterna, romarna, hunnerna och avarerna följde varann och lämnade minnen av sina liv och kultur efter sig. Efter den stora folkvandringen, i slutet av 800-talet fanns det sju stammar i området. 896 förenades dessa stammar under ledarskap av Árpád, vars dynasti härskade ända fram till 1301. Under den tiden hade kungarna sitt säte först i staden Esztergom, sedan i Székesferhérvár, medan Buda och Pest växte till städer först under 1200-talet.

Den kanske mest berömda ungerska kungen István (Stefan) antog kristendomen och kröntes vid jul år 1000 i Esztergom, med en krona skänkt av själva påven Silvester II. Det är härifrån man räknar den ungerska statens historia.

Utvecklingen stannade av när mongolerna i 1241-42 förhärjade landet och utrotade en stor del av befolkningen. Kung Béla IV kallade in utländska kolonisatörer, bland dem många tysktalande hantverkare, och med hjälp av dessa började att bygga upp landet från ruinerna.

1308 kommer Anjou-ätten på tronen och gör Ungern till en av stormakterna i medeltida Europa. Men under hela 1400-talet växer hotet från turkarna, som till slut stoppas i slaget vid Nándorfehérvár (1456) av adelsmannen János Hunyadi. Till minne av denna seger har man bestämt att ringa kyrkklockorna varje dag kl. 12 på dagen, en tradition som lever än idag. Två år senare kröns Hunyadis son Mátyás (Mattias) ”den rättvise” och blir tidernas mest älskade ungerska kung. Turkarna ger sig dock inte, och 1526 krossar de den ungerska armén i slaget vid Mohács. 1541 intar de även Buda och stannar kvar i centrala Ungern i 150 år. De förvandlar kyrkorna till moskéer och låter husen rasa ihop, men bygger också sina turkiska bad, varav många fungerar än idag. Under tiden hör västra Ungern till den österrikiska Habsburg-dynastin, medan Transsylvanien är en mer eller mindre självständig provins.

Turkerna drivs ut ur Ungern med hjälp av en förenad europeisk kristen armé i 1686, och hela landet kommer under Habsburgarnas herravälde. Detta resulterar i en stark förtyskning inom områdena administration, kultur och utbildning. Ungern blir monarkins skafferi, jordbruken dominerar och den industriella utvecklingen kommer på efterkälken. Ungerns strävan efter självständighet tar formen av upprepade beväpnade frihetskamper, och under reformeran 1825-48 pågår även en dynamisk intellektuell utveckling: det är då bl a Nationalteatern och Nationalmuseet byggs och Vetenskapsakademin etableras. Den våg av frihetskamper som sveper över Europa når Ungern 1848, men upproret slås ner i 1849 och ledarna avrättas eller flyr landet. En kompromiss uppnås med Habsburgarna 1867, och det pågår en intensiv ekonomisk utveckling under de sista decennierna av seklet.
Ungern deltar i första världskriget på centralmakternas sida och förlorar två tredjedelar av sitt territorium och tre femtedelar av befolkningen i freden vid Trianon. I andra världskriget deltar Ungern först på Tysklands sida men ockuperas längre fram av tyskarna och befrias 1945 av sovjetarmén.

1948 kommer kommunisterna till makten och Ungern följer den stalinistiska vägen med socialisering av privategendom, kollektivisering av jordbruket och planekonomi. 1956 utbryter en revolution mot det starka sovjetiska inflytandet, och sovjettrupperna drar sig först tillbaka men återvänder och kuvar upproret. 200 000 ungrare flyr landet, många även till Sverige.

Utåt är Ungern ”den gladaste baracken i lägret”, men under ytan präglas landet av allvarliga ekonomiska problem: en enorm utlandsskuld, dold arbetslöshet och en mycket hög inflation. 1989 är situationen mogen för förändring, kommunisterna tvingas att tillåta oppositionspartier och 1990 hålls det första fria valet sedan 1945. Då vinner Ungerskt Demokratiskt Forum (MDF), vid nästa val i 1994 blir det en koalition med Socialisterna (det reformerade kommunistpartiet) och Fri Demokraterna, följd 1998 av en koalitionsregering mellan Unga Demokraterna (Fidesz MPP), Småbrukarpartiet och MDF. Segern i valet år 2002 gick återigen till Socialisterna och Fri Demokraterna, statsministern heter Ferenc Gyurcsány idag.

Ungern blir medlem i EU den 1 maj 2004, efter en lång process att anpassa hela det administrativa systemet till EUs regler och rekommendationer.

Efter en folkomröstning 1997, då 85% röstar för ett medlemskap, blir Ungern medlem av NATO.